Brita Persdotter 

f. 2/12 1787 i Räckskog, Kättilstad socken, Östergötlands län
+  8/10 1859 i Knybblan, Småbäck, Opphem, Tjärstad socken, Östergötlands län
Föräldrar:  Pehr Larsson  f. 23/12 1847 i Fallvik, Kättilstad socken + 3/8 1828 i Skrikerum, Räckskog, Kättilstad socken och Maja Stina Friman Jonsdotter  f. 21/5 1759 i Stockholm   + 1/3 1844 i Skrikerum , Räckskog, Kättilstad socken
Skrivs i HFL som född 12/12, vilket inte stämmer med födelseboken.
Bor med föräldrar och syskon i Räckskog, Kättilstad socken, Östergötlands län. Fadern skrivs som brukare, vilket menas arrendator.
Brita flyttade till Norrö i samma socken, år 1800, står det i husförh. längden, men hon hittas inte in Norrö.
Hon flyttar sedan till Borg, men vilket är osäkert. Det finns inga inflyttn. längder i varken Borg socken, eller i Norrköpings Borg, för detta år.
Det står i alla fall i husf. längden , att hon 1806 kom från Borg till Söderö säteri, Kättilstad socken, Österg. län.
Där var hon piga, troligen vid lantbruket, till 1808 då hon flyttade till Räckskog och föräldrarna.
Hon flyttade sedan 1810 till Hjälmeryd , Kättilstad socken. Där blir hon piga hos bonden Anders Birgersson.
Hösten 1813 flyttar hon till Kårtorp, också Kättilstad socken, och blir piga hos 1/6 bonden Nils Ericsson.
Hon flyttade sedan tillbaka till Räckskog år 1814. Där har föräldrar och syskon flyttat till stugan Skrickerum på Räckskogs ägor.
Därifrån flyttar hon hösten 1815 till Vena, Kättilstad socken, och blir piga hos Jonas Persson. Hon flyttar
sedan 1816 tillbaka till föräldrarna som fortf. bor i Skrikerum. Där står det att föräldrarna är ” Usle och Fattige ”.
Fadern dör i augusti 1828, och på hösten samma år flyttar Brita till Tjärstad socken. Detta
beroende på att hon gifter sig i augusti med en änkeman från Knybblan, Småbäck under Opphem i Tjärstad socken, Österg. län
Maken skrivs som Torpare här. Och senare skrivs maken också med efternamnet Flink. Och senare i längderna står det att de ” halfvan eger ” i Knybblan. Och det står att där de bor är ett Förpantningstorp.
” Förpantningstorp: Ett annat slag av torp som skilde sig från dagsverkstorpen var förpantningstorpen. De uppstod som en följd av torparens strävan att erhålla säkrare besittningsgrunder. Förpantningstorpen innehades alltid på bestämd tid – vanligen 49 år. Återlösningsvillkoren gjordes emellertid så besvärliga och kostsamma att upplåtelsen i praktiken gällde för all framtid. Torparen erlade en rätt hög pantsumma vid tillträdet. Däremot var den årliga ersättningen till jordägaren i form av dagsverken och/eller pengar låg. Om jordägaren ville återta torpet efter förpantningstidens utgång skulle han återbetala pantsumman jämte ränta samt ibland ge torparen ersättning för gjorda förbättringar, t ex odlingar och byggnader. Denna summa blev oftast så hög att jordägaren avstod från att inlösa torpet. Torparen fick härigenom säkrare besittningsvillkor, medan jordägaren från början på en gång erhöll ett större kontant belopp. ”

 

Maken dör våren 1850.
Troligen säljer hon förpantningsdelen, eller så upphörde den när maken dog. För från hösten 1850 kommer det finns det annan brukare av torpet. Och från 1855 finns det en ny Förpantningsägare.
Men Brita bor kvar, men skrivs under ” tillhus”.
Hon dör här 1859 i ” Feber ”.

Make:  Johan Petter Persson Flink  f. 6/4 1785 i Gammalkil socken, Östergötlands län  + 16/3 1850 i Knybblan, Småbäck, Opphem, Tjärstad socken.